Trendpippi, del 2

Ja, jag får be om ursäkt för gårdagens filosoferande. Men som den sanna journalist jag är ingår ett ord som censur inte i mitt tänkande om den här bloggen. Så: pinsamheter finns kvar.

Apropå det här med Pippi. Livliga diskussioner har förts om vem som i så fall är den manliga motsvarigheten i Astrid Lindgrens förlovade land.
Favoriten har varit bröderna Lejonhjärta. Tänk särkar i beige och mörkgrönt, skärp i midjan och riddarfrisyrer. Finare pojkar får man leta efter:

Men jag har tänkt ett varv till nu och korar härmed den trendigaste bland trendkillar ur Astrid Lindgrens böcker. Han är söt, han är blond, han är busig. Han är...

Emil!

Det är lite för korta byxor, gubbkepsar, grått och svart. Blonda busiga lockar, pojkig charm i hela stilen. Och träskor. Träskor!

Även i Emils (eller Michel, som han tydligen heter på franska) omgivning finns stilikoner som hans arga pappa - gubbiga byxor och slank siluett. Västar, trots att jag nog personligen är rätt trött på dem. Ja, Lönneberga blir hett i vår. Mark my words.

yyyeaaah

Okej. Någon gång tror jag att jag lovade mig: alltid skriva nykter. Alltid, alltid veta vad det är som jag skriver, aldrig låta en öl eller två går över gränsen. Ah well. Över gränsen allright. Lite orolig över att all den här slängen med engelskan är lite väl Kishti-ish. Men det är väl coolt? Eller: det är väl pippi?

Hur som helst. Öl och klasskompisar och massa diskussioner om droger och politik och tv och praktik och allt annat och töntiga tjejer som inte ens charmas av (MIG!!) journaliststudenter som försöker få dem att sitta vid deras bord. Töntiga tjejer.

Hur som helst. Tända ljus och sätta på en film och vänta på K? Kanske inte.
Borsta tänderna och gå och lägga mig? JA!!!
Godnatt!

Trendpippi

Min största modemässiga förebild just nu är...

...Pippi Långstrump!

Det är långa stickade tröjor, oversized t-shirtar, lager på lager, förklädesklänningar, långa raggsockor och bäst av allt - de mest fantastiska Mary Poppins-skorna!
Tror kanske inte att jag kommer undan med orange hår och flätor, men man ska ju aldrig - som alltid när det gäller mode - säga aldrig.

Dessutom är hon så stark att hon kan lyfta en häst, hon har en fullständigt galen inredning, är helt vild rent allmänt, struntar i regler och etik och har de bästa och trognaste vännerna som står vid hennes sida alltid. Ibland blir hon lite ensam, men nästan bara på kvällen och sedan går det över.

better be for real this time

En trött nyhetsuppläsare sitter och skriver på sin roman. Saknas: rödvin och cigg.
Jag kan inte vara journalist på riktigt.
Trött, trött, trött.
Måste gå och handla. Visst måste man gå och handla när det inte finns mjölk eller pålägg hemma? Klarar man sig på bara gröt? Eller fiskpinnar?
Visst måste man gå och handla när man sitter och tråkar ut sina mest trogna läsare med funderingar kring huruvida man måste gå och handla eller inte. Visst måste man gå och handla då?

Visst måste man diska när man för en gångs skull har en helt städad och fin lägenhet och ingenting annat fattas än disken? Visst måste man diska då, när det är det enda som ligger mellan en själv och en fantastisk kväll med tända ljus och dålig tv. Visst måste man diska då?

Saknas: rödvin och cigg.

13-17 december - DUBLIN

Då var det bokat och klart. Och inklusive alla skatter och extra kostnader (kontokortsavgift: 100kr, incheckat bagage: 96kr) blev det den gigantiska summan av 330kr/person, t/r.
ÅÅh, jag älskar Ryan air!

Och imorgon börjar Gilmore girls i USA, på torsdag One tree hill. Livet är härligt just nu.

Scary fuck

Årets kanske farligaste plan har börjat ta form. Dublin inför julen. Dublin när det är vinter och mörkt och hela Grafton Street är pyntad och visar sitt allra finaste jag. Dublin över Lucia. Dublin i december. Dublin, på riktigt.
En resa som kostar mindre än en normal tröja.
Ett veckoslut när jag kan avstå skolan.
Allt är upplagt för -

Annars: bokmässan hela dagen (ja, HELA dagen. 6 timmar!) med Anna. En massa gratis tidningar, godis, kultur. Några kända ansikten, en vacker och intellektuell författare att beundra. Som bokmässan när den är som bäst. En riktigt bra dag.

Nu är det choklad och Brit crime. Mys.

Radio JMG, www.gnf.nu

Jepp, sitter och lyssnar på Kulturfredag från i fredags. Skönt med lite pretentiöst stockholmsprat så här på torsdagen efter programmets sändning. Ska skriva något klokt om det också, om programledaren och programmets uppbyggnad. Typ.

På tal om programledare gjorde jag mitt livs första live-uppdrag idag som just programledare, för radio JMGs torsdagsmagasin, den här gången om humor.
Ja, det var skitkul! Verkligen! Åh, vi var helt stissiga innan, laddade till tusen.
Imorgon blir lite lugnare. Skall göra färdigt mitt inslag om författaren, sen är det bara att slappna av.

Så, lyssna imorgon igen: Radio JMG, 94,9 - eller www.gnf.nu, 14-15.

Är annars lite arg. ÖIS förlorade mot Öster och nu känns vägen ut ur allsvenskan som en självklar rutschbana.

Not a virgin no more

Japp, heldag med min intervju. Först själva intervjun - jättespännande och intressant att få fråga en nyutkommen författare om precis vad som helst. Älskar att bli journalist! Och ja, han svarade snällt och genomtänkt och roligt.
Eftermiddagen och kvällen vigdes åt redigering. Klippa, klippa, klippa. 25 minuter skulle bli max 6, och är nu ungefär 4. Tror det blev ihopbundet okej, nu är det bara finslipandet med ljudskillnader kvar inför sändningen på fredag.
Inför programledarrollen imorgon har varken jag eller andra programledare, Lena, hunnit planera något alls. Äsch, det är säkert lika bra. Det ordnar sig.
Nu: sticka och titta på tv och läsa - har nytt garn och min kursares fanstastiska roman. En riktigt härlig dag.

(Okej, inte särskilt journalistiskt att inte ens nämna att en - eller flera - bilar sprängdes i luften mindre än en kilometer från där jag bor. Jag gick dit och smygkikade och det var inte den krigsskadeplats som Västnytt spridit på svt.se längre, men det var obehagligt i alla fall. Minst tre bilar var helt utbrända, kolnade skal. Och igår, en handgranat i en taxi på Hisingen. Göteborg har på riktigt förlorat sin oskuld. För en gångs skull skrämmer det mig lite.)

Galen i en stad

En bra dag i skolan. Planerade inför torsdagens och fredagens program (Göteborgs närradio, kl 14-15, www.gnf.nu) - det första blir med temat Humor och det andra med temat Litteratur, i samband med bokmässan. På torsdag tar jag på mig programledarrollen - ja, jag är ju fantastiskt humoristisk - och på fredag bidrar jag med en intervju med en debuterande författare. Är grymt nöjd med att ha fått tag på Per Johansson, som skrivit boken Päls i Göteborg.

Eftermiddagen spenderade jag med en av mina Kreativt skrivande-kursares kommande debutroman. Åh, den är så bra! Avslöjar mer när vi närmar oss utgivning och riktig framtid, för den här romanen har en. Vill bara läsa mer och mer och klumpen i halsen växer för varje sida.

Min egen roman är nu 93 sidor lång, efter att ha arbetat med kapitelindelning och liknande. Känns bra att längden inte längre är det största problemet utan att jag nu istället kan koncentrera mig på att knyta ihop berättelsen på ett bra sätt.

Och imorgon drar our beloved Madde till Dublin. Är så avundsjuk att jag inte vet vart jag ska ta vägen! Här, på Mad about the city, kan ni följa hennes äventyr.

Derbyfest

Ja, det kändes upplagt för en repris från gårdagen.
Det var giganternas kamp och jag höll på de röda, slog ur underläge, var utdömd på förhand. Och så plötsligt leder vi med ett mål, med två mål - och som avslutning en halvtimmes rent lidande tills sista sekunderna då vi trodde att det var kört. Men domaren visar att målet är bortdömt, det är alldeles sant, det är inte mål, det är två sekunder kvar och vi vinner. 3-2 mot Blåvitt. Makalöst.

Sen blev jag ledsen igen när politiska diskussionerna drog igång med den som borde tycka rätt, men som istället tycker helt fel. Och jag orkar inte lyssna på att det inte kommer att bli så stor skillnad - alla experter säger det - att borgarna menar väl när de förespråkar avdrag för hushållsnära tjänster och vill sänka A-kassan. Orkar inte ta det mer nu. Väntar bara på resultatet av det här och blir bara mer och mer ledsen. Hur kan svenska folket vilja detta?

Åh, jag skulle så gärna vilja skriva om hur jag älskar att rösta, hur högtidligt, hur viktigt det är. Hur fint det känns när man lämnar vallokalen, hur stort och känslosamt och roligt. Hur demokrati är det bästa som finns. Hur gårdagen blev en sån bra dag med pizza, långpromenad, valvaka.
Ändå: satans jävla piss-samhälle som inte bryr sig om sina svagaste medmänniskor, som slår på dem som redan ligger och som skiter i det så länge vi själva, vi som klarar oss ändå, får det bättre. Satans jävla sorg i hjärtat.
Ja, det ska ju bli intressant det här. Hur ska det gå nu? Hur blir det nu?
Och utrikespolitiken. Utrikespolitiken. Den som är viktigast av allt när världens styrs av en maktgalen man från den amerikanska södern som inte kan prata själv, som skall utrota människor som inte tror på den amerikanska versionen av demokrati. Hans version. Den som gör att en sådan som han kan få hålla över två val, att en sådan som han kan införa krigslagsvidriga fängelser utan rättegångar, som kan dupera ett helt folk. Ett väldigt oinformerat, konservativt och dessutom skrämt folk, men ändå.
Jävla sorg i hjärtat. Hur ska det bli nu?

Rösta rött!

Det är inte för sent, inte än. Vi kan fortfarande säga nej till sänkt A-kassa, minskat socialbidrag, slag mot dem som redan ligger. Vi kan säga att vi vill ha jämställdhet, jämlikhet, att alla förhållanden skall värderas lika, att män och kvinnor skall få samma rättigheter - och skyldigheter, att en familj kan se ut på mer än ett sätt, att vi vill ha en kritisk utrikespolitisk hållning till de länder som agerar storebror för alla andra och skapar sina egna regler utan att bli emotsagda. Vi kan rösta rött. Rösta rött!

Igår, ute:

Jag o Chrille på Skål
Jennie o David, Skål

Jennie o Chrille, Skål

Och efter x antal Strawberry daquiris

Lillebror Johan o Chrille, Sticky

Gaaaaaaaah!

Jag är så förbannat trevlig. Hej hej, säger jag till alla kunder på extrajobbet, hej hej. Jaha, då får du kvittot här av mig - får jag låna din legitimation? - tack så mycket - jaa då, javisst - om du bara skriver på där också - ja, tack så mycket - hej då! säger jag med min speciellt lena butiksröst och den lilla bit som finns kvar av mig själv längst inne skriker. Och så skrattar jag åt alla dåliga vitsar, åt artighetspratet och har ont i kinderna av att ha lett en hel dag i sträck. Och när jag kommer hem känner jag mig så förbannat förbannad och less istället att jag bara vill kräkas på alla idioter som går i vägen när jag springer till vagnen, som går fyra i bredd - ja, det är jävligt irriterande. Sluta med det. - på en helt vanlig gångväg, som skrattar efter en heldag på stan och några glas vin tidigt på eftermiddagen. Jävla människor.

Så, Licious, Chrille och David - visst ser ni fram emot några öl med mig snart?

Tar förresten bort mina annonser nu. Ett främlingsfientligt parti har fått plats bland dem och det kan jag faktiskt inte tolerera.

lady in red

Här är min nya fina jacka. (VILA, Play.)

Tycker inte bilden ger den breda kragen riktig rättvisa, men hinner inte göra något åt det. Mot bio med K, A prairie home companion eller Efter bröllopet. Nu är det helg!

Yesterday (FM)

Åh, lyssnar på Today FM igen. Jag älskar Today FM. Jag lyssnar knappt på musiken, hör inte vad de pratar om, men börjar nästan gråta när jag hör reklamen för platser jag inte kan besöka, när de delar ut biljetter till All Ireland, när det verkar vara rugby weekend och hela Dublin måste bubbla av öl och förväntan. Och nu, nu spelar de Have I told you lately that I love you och jag vet att om jag hade hört den i Stephens Green på väg hem från jobbet hade det varit ett tecken på en fantastisk kväll och jag hade hoppats och hoppats på att nu, nu kanske kanske... Och så hade det blivit så.

Ber om ursäkt för fredagssentimentaliteten. För soligt och varmt och tidigt på dagen för sådant.

Valundersökning re-run

Eftersom nästan varannan som hittar hit till min blogg just nu har googlat "Valundersökning", men inte tillräckligt många har röstat här hos mig, så publicerar jag min valundersökning igen:

Vilket parti tänker du rösta på i årets val? Vänsterpartiet Socialdemokraterna Miljöpartiet Centerpartiet Folkpartiet Kristdemokraterna Moderaterna Annat Free polls from Pollhost.com

Happiness isnt happiness without a violin-playing goat

Nytt bredband, nytt bredband, nytt bredband!! Hurra! Vad jag än sagt tidigare så är bredbandslyckan den bästa lyckan! Hastigheten är allt. 24Mbit är allt. Sitta framför datorn hela dagarna och njuta av hur snabbt allt går är allt.

Och som Lucy Liu är jag på väg att välja Vila. För höstjackan. Har hittat en riktigt röd, riktigt fin kappa för ett riktigt bra pris. Och pris är allt.

Har sprungit omkring i Slottskogen idag och ställt enkätfrågor till förbipasserande med mic och minidisc och hörlurar, som en riktig radioreporter. "Vad tittar du helst på när du ser på tv?" Och alla svarade snällt och trevligt. Det är en av de saker som fascinerar mig mest med mitt framtida yrke - hur snällt och villigt alla ställer upp, pratar och öppnar sig, är snälla och vänliga. Jag som skulle snäst Nej och gått vidare. Så gör ingen annan.

Och snart är det middag och avskedsfest för Petra på jobbet, med jobbet, på Gothia. Möt oss där!

Fight for your rights

Hahaha, Dustin Hoffman ska göra reklam för Kappahl. Detta tänker jag ha roligt åt hela dagen.

Mitt knallröda hjärta måste erkänna att det känner för Folkpartiet. Stackars Lars Leijonborg har fått en snöboll rullande mot sig som bara blir större och större och mindre kontrollerbar för varje dag. Ljuger nu den så pålitlige förre partisekreteraren? Kommer sanningen från Expressen, av alla ställen? Och påverkar detta väljarna alls?
Av mina mindre säkerställda undersökningar kan jag bara komma fram till att fler röstar på Fp än innan för att de, liksom jag, tycker synd om den svettiga Leijonborg.
(Ni som, också liksom jag, gillar konspirationsteorier kan ana att den här nyheten är utplanterad - inte av sossarna utan av alliansen själv. Men herregud, kan de säga nu, ni ser väl att media är galet uppförstorande, att sossarna vill ta ifrån oss den vettiga debatten. Snälla väljare, ge dem inte det! Och så blir den stora vinnaren den beräknande Reinfeldt.)

Ska snart bege mig ut och rapportera en låtsasnyhet i form av bombdåd eller bankrån eller liknande från Landala torg. Jag ska agera live-utsänd radioreporter.
Idag har jag också bråkat med Niklas. Han kallade mig tjockis och slog mig så att jag skrek. Ja, så jobbar vi på journalistprogrammets radiokurs. Mycket lärorikt och roligt.

Tvungen att skryta lite till:

Mission accomplished

Två dagar tog det. Två dagar och nej, det blev inga sockar den här gången, men mitt livs första benvärmare är klar. (Ignorera det bleka benet) Stolt, någon?:



Har förresten följt min gode klasskamrat Niklas kloka råd och börjat följa Entourage. Rekommenderar den vidare - underbar!

Med två stickor mot världen

(Med valduellen i bakgrunden. Mycket spännande och oväntade åsikter luftas här.)

Nu har svenskarna tagit över kommentarsfunktionen hos The Sartorialist. Efter att Sofi Fahrman intervjuat honom då han var i Stockholm under modeveckan blev hon en av de lyckliga att figurera i hans fotoalbum och här kan ni se själva. We're taking over the world.

Och här kommer ett bildbevis för er (och ja, ni är fler än jag trodde) som inte tror på att jag kan sticka. Detta är mitt första (första!) projekt den här hösten och ska sluta i ett par sockar med broderier och allt:

Fredag är jag kär

Ja, helkvällen med lillebror började lugnt med den lyckade SVT-produktionen Testa ditt val. Tänk vad många som röstar på moderaterna utan att tänka igenom det, bara för att det är vad de tror att de är. Moderater. Hur de fick den idén i huvudet första gången förblir osagt.
Hur som helst så var det säkert några som fick en del att tänka på den närmaste veckan och andra väljer av någon anledning inte efter sin egen åsikt utan efter... ja, efter vad? Förstår det inte alls.

Sen blev det Fucking Åmål (fantastiska, fantastiska film!) och en del öl, Uppåt Framåt och dans halva natten på Sticky, av alla ställen. Och ja, jag trodde att jag skulle tvingas förklara vad mormor (jag) gjorde där, men faktiskt var det inte så farligt. Hade skitkul och musiken och dansgolvet där är svårslagbart! Kommer vara lycklig hela veckan efter ruset under låtsviten som inleddes med Popsicles Not forever.

Har nu lyssnat igenom de första låtarna på Marit Bergmans I think it's a rainbow och är bara ännu mer nyfiken på resten. Åh, jag älskar Marit Bergman. Och efter att ha lyssnat sönder Keanu eyes och It would have been good från första skivan har jag saknat ett nytt mariskt magknip. Det är här nu.

Creativity divine

En förmiddag efter en helt ledig dag och så är skolan slut för veckan.
En härlig dag för att sitta och skriva, äta lite gott och sedan ha en helkväll med lillebror med tacos och öl och kanske en film innan vi beger oss ut på nattliga äventyr. Våra kvällar brukar bli såna, spontana och smågalna, men i och med att jag säger det nu så är väl det förstört.
Hade en halvkväll med honom igår nämligen. Satt och drömde Idol-drömmar och drack billiga drinkar på Skål. Men ikväll blir det alltså fest på riktigt.

Jag ska börja sticka. Ett par sockar ska tillverkas och jag har en riktigt fin bild i huvudet av hur resutatet ska bli. Ett tjockt, nästan grovt, naturvitt garn har jag tänkt och jättestora stickor har jag lånat av mamma och så ska jag knyta ihop dem bak med stora sick-sack-sömmar i någon annan färg - gammelrosa? Senapsgult? Grått? - och avsluta med en rosett längst upp.
Älskar såna här drömmar innan de överhuvudtaget är i närheten av att genomföras. När man kan måla upp och säga såna här saker och nästan tro på dem själv.

Framtidsångest

Praktik, praktik, praktik. Har ingenting annat i huvudet just nu.
Mina tankar går så här: under hela utbildningen har jag varit inställd på dagstidnings- eller kvällstidningsjournalistik, då helst sportredaktion. Inga andra alternativ har direkt funnits.
Men de senaste dagarna - vet inte vad som utlöste detta! - har jag börjat tänka annorlunda. Jag vill ju skriva, framför allt. Jag vill träffa människor, göra ingående personporträtt, hålla på med samma reportage under längre tid, undersöka, få använda mitt språk. Får man göra det på en nyhetsredaktion? Nej. Där är det snabba ryck, korta texter och väldigt lite frihet.
Jag älskade i och för sig att vara på GP-sporten. Verkligen. Men undrar om det är detta jag vill hålla på med i längden.
Plöstligt ploppade det upp ett alternativ: magasin. Här finns ingen daglig deadline, här finns utrymme för längre reportage och språket måste inte vara lika kallt som i en dagstidning. Magasin. Det är bara mitt pretto-jag och karriärs-jag som skriker nej. Men måste man göra det som är mest rätt och fint? Kan man inte istället få göra det som är roligast?

Kärlek

Igår: bio, Thank you for smoking.
Ja, människor är allt igenom cyniska. Frågan är väl egentligen bara hur mycket pengar som krävs för att man skall sälja sin talang - till vem som helst. Aaron Eckharts karaktärs talang är att tala. Och det gör han bäst av alla. Att han gör det så fantastiskt bra gör att den största utmaningen är att göra det för dem som alla hatar - de amerikanska tobaksbolagen.
Jag älskade den här filmen! Den är cynisk och smart och visar flera sidor, utan att riktigt ta ställning. Och det, i amerikansk film, är både befriande och fantastiskt underhållande.

Igår också: intervju med en härlig 85-årig man som varit gift med sin hustru i över sextio år. Nu låg hon i en säng hela dagarna, utan att kunna röra sig. Dement, sedan tio år tillbaka.
Fortfarande tyckte han att hon var så vacker - "titta på henne. Inga rynkor, ingenting." Och fortfarande satt han hos henne varje dag. Han satt hos henne på kvällen när hon skulle sova, flera timmar satt han där. Helst ville han sitta där tills hon somnade och tyckte inte om när han måste gå tidigare. "För om hon sover, då vet hon ju inte om att jag går."
Så sorgligt, berörande, men ändå någonstans hoppingivande. Det finns verkligen människor som stannar hos varandra livet ut.

These boots are made for walking

Ja, nu lyckas jag äntligen posta en bild på mina första inköpta höstskor. Ett par ankelboots blir det också, förmodligen från Wedins. Älskar lågpriskedjor! De här är från Din Sko:

Måndag

Åh, efter att ha följt sista programmet i serien Walkabout - på Irland, där norrmännen Nils och Ronny har levt på tio euro i femton dagar, vill jag dit nu. De avslutade i Dublin och gick längs Grafton street. Så här ser det ut i Dublin just nu.

Idag fick jag det mest efterlängtade valkuvertet av dem alla: Sverigedemokraternas. Jag vet inte vad som gör mig mest ledsen och förbannad - att de lovar att de vill hjälpa riktiga flyktingar (ja, just så. Kursiv stil.) eller att de hävdar att införandet av en pensionärsminister är en av deras hjärtefrågor eller att de vill utöka antalet poliser eller att de vill värna varje barns rätt till en mor och en far och "helt överlåta uppdelningen av föräldraförsäkringen åt familjerna själva" eller alltihop - att de spelar på svaga människors missnöje och döljer de rasistiska, sexistiska åsikterna bakom andra, nästan lika konservativa, men mindre uppseendeväckande och lättare att försvara. Eller så är det bilden på framsidan av kuvertet. Tre kvinnor och tjugo män som ser så fantastiskt vanliga ut att de väl inte ens skiljer sig från mängden, från dig, från mig. Ja, så lätt är det. När en grupp människor kan beskyllas för ett helt lands samtliga problem. En grupp som dessutom inte har en säker ställning från början. Så lätt är det. Och det visste Hitler också.

Läste just att Zlatan, Mellberg och Chippen skickats hem från landslagssamlingen för att de var ute halva natten. Igår? I Göteborg? Men vart gick de då? Och var befann jag mig? Sjungandes karaoke med ett av mina VM-gäng hemma hos Hasse, med vin och en massa bilder från Tyskland. De skulle varit där också, det var en härlig kväll. Men att sjunga Eternal flame efter x antal glas vin är aldrig en bra idé, under några som helst omständigheter.

Valundersökning

Jag vet att jag inte har tusentals läsare varje dag, men är ändå lite nyfiken på vilka ni är som hittar hit. Så, här kommer min första av flera korta enkätundersökningar:

Vilket parti tänker du rösta på i årets val? Vänsterpartiet Socialdemokraterna Miljöpartiet Centerpartiet Folkpartiet Kristdemokraterna Moderaterna Annat    Free polls from Pollhost.com

Lettland - Sverige 0-1

Ja, det var ju skönt med en seger. Har nog aldrig känt mig mindre motiverad inför en landslagsmatch som betyder något. EM-kval. Det är nog så att bakslaget och den enorma (ja, enorma) besvikelsen i Tyskland inte riktigt har lagt sig än. De hånande motståndarfansen, svenskarna som vi mötte med sänkta huvuden och som till slut inte lyssnade - eller hörde - till något annat än varandra. Den långa hemresan, baksmällan, slaget i magen.
Hur som helst så var det ju roligt att vi vann. Inte mer än så. Inte det mest övertygande spelet, men antar att Simon Bank har rätt i att svenskarna spelade med störst hjärta.
Undrar förresten, liksom säkert många andra, varför inte Karl Svensson får chansen nu? Petter Hansson kan väl knappast vara framtiden?

ingen mans land

Vilken härlig kväll det blev igår. Satt med Licious och Jossan på en veranda med utsikt över skog och skog och ingenting. Pratade och pratade, åt god mat och godis, gick och la oss rätt tidigt. Tystnaden när inga bilar kör i närheten, inga människor går, inga grannar rör sig vägg i vägg.

Skulle behöva sitta så, några helger framåt, för att skriva. När jag blir författare på riktigt vill jag ha tillgång till en liten skrivarlya ute vid havet. En liten bod hade räckt, med plats för dator och en säng. Bara så.

Har nu äntligen köpt både tjocka mörkgrå långa sockar (Boomerang) och ett långt halsband med en berlock i form av en klok uggla (Lindex):

Helenas listor, september 2006

Tänkte inleda den här härliga första hösthelgdagen (har fruktansvärt svårt att se hur det skulle kunna vara fredag och inte lördag. Det är lördag.) med Helenas listor.
De här listorna grundar sig på min konsumtion av kulturprodukter den senaste tiden. Det är alltså inte de bästa filmerna, böckerna, etc någonsin, utan de bästa under, säg, de senaste två månaderna - för mig.
Shoot.

Helenas bästa...

...filmer

1. Squid and the Whale, Noah Baumbach. För alla halvpretton som tror att vi är något för att vi läst Kafka och älskar David Lynch.
2. Tigern och snön, Roberto Benigni. För att skönhet är viktig och verklig och skyddar mot det mest fruktansvärda.
3. Constant Gardener, Fernando Meirelles. För att vi i väst kanske någon gång kan öppna ögonen lite mer än på glänt och se hur mycket pengar vi tjänar på Afrika.

...böcker

1. Den allvarsamma leken, Hjalmar Söderberg. För att det är sveriges bästa kärlekshistoria och den är lika bra varje gång.
1. Den amerikanska flickan, Monica Fagerholm. För att språk är roligt när det känns helt nytt och för att författaren dessutom minns hur det kan vara att växa upp.
2. Fallen, Joyce Carol Oates. För att Oates alltid är fantastisk. Minns inte historien, men minns kraften i språket. Makalös.

...låtar

1. Come on Eileen, Montt Mardié.
2. Hallelujah, Imogen Heap.
3. Samson, Regina Spektor.

...artister

1. Magic Numbers
2. Montt Mardié
3. Rilo Kiley

...höstkläder

1. Babydollklänning
2. Midja. Hög och rak eller paperbag.
3. 50-tal + skolflicka (en delad tredjeplats)

...färger

1. Senapsgul
2. Lila
3. Grått och svart och grönt.

...användbart på webben

1. Imdb. När du undrar vilken han den där skådespelaren är som börjar på G och som var med i den där filmen, den där om motorcyklar.
2. DN. Bäst och enklast när det gäller nyheter i Sverige.
3. Tjuvlyssnat. För att ett gott skratt förlänger.

...modebloggar för inspiration

1. Hotspot
2. Stockholm Street Style
3. The Sartorialist

...frukostmat

1. English breakfast. Bacon, ägg, rårakor, korvar, rostbröd, marmelad, ost, bröd med mer.
2. Helenas egen frukost. Mackor med ost eller skinka, ägg, yoghurt med flingor.
3. Gröt

Och nu är det dags att äta, nr 2 på senaste listan.