Vila i frid

Robert Altman är död. Gud, jag vet inte varför jag blev så chockad och upprörd över det. Men det är väl så att excentriker och kreativa skapare av hans storhet inte ska dö?
Vad är det med mig? Varför är det mitt problem plötsligt, att Robert Altman är död? Jag har inte ens sett särskilt många av hans filmer. Men jag älskade dem jag såg. Som fantastiska Gosford park (eller hur Mad? Kommer du ihåg när vi såg den istället för att gå ut och festa, eftersom det var precis innan vi flyttade till Dublin och vi kunde inte göra något annat än att längta, längta, längta och inga killar var som de killarna. Jesus christ.) Eller galna Cookies fortune, som jag såg med pappa hemma på Dannemarksgatan. Eller Prêt a porter - också den hemma i gamla hemmet, föräldrahemmet. Eller Short cuts eller A prairie home companion, som jag inte ens har sett, men som är högst på listan över filmer att se.
Ja, Robert Altman är död. Och jag förstår inte varför det blev så stort för mig.