Dublin on my mind

Jag saknar Dublin. Den här veckan är det värre än någonsin. Jag saknar, saknar och vältrar mig i den här enorma saknaden.
Igår med The Commitments och försök att komma i kontakt med gamla vänner.
Idag med Today FM.
Fuck it. Jag är så uttråkad och rastlös. Då skriker Dublin i mig med en gång. Skriker och skriker tills jag inte lyssnar längre. Kommer det att vara så här jämnt?
Fucking shite, that's what it is. Eller inte, egentligen. För om två veckor - två veckor! - är jag där! Och då finns inget skyddsnät, inga mjuka kuddar - försvarslös i Dublin.
Bortsett från mina tjejer - och det bästa är att ni vet precis vad jag pratar om.
Det här: