Gamla gnistor

Började ny kurs, ska lära oss redaktionellt arbete. Redigering och fotohantering. Och så ska vi skriva ett reportage. Känns jätteroligt! Inte särskilt mycket att tänka på mellan skoldagarna, eller på helgerna. Bara en massa nya saker att lära sig och inte så mycket plugg. Skönt, faktiskt. Längtar efter att få komma igång med skrivandet.

Är lite nostalgisk. Städade hela lägenheten, vädrade ut helgens röklukt och fastnade sedan i en gammal dagbok. Det är konstigt hur man så tydligt kan komma ihåg känslostormarna, minnas precis hur det kändes då, men utan att kunna känna så igen. Eller egentligen ens vilja.
Det är bara minnet. Och någonstans en saknad. För visst måste väl fjärilarna lämna ett, om än litet, tomrum när de flyger vidare?

Gud, är det förkylningen som gör detta med mig? Lovar att återkomma cynisk och bitter i morgon.

K är på väg. Han är nu.